SV/Prabhupada 0779 - Du kan inte bli lycklig på en plats som är menat för elände
Lecture on SB 6.1.19 -- Denver, July 2, 1975
Så det här är en Kṛṣṇamedveten persons vinst. Kṛṣṇa är så attraktiv att om någon bara en gång har fullt tillämpat sitt sinne i att tänka på Kṛṣṇa och överlämnat sig, då blir han omedelbart räddad från allt eländigt tillstånd i detta materiella liv. Så det är vår perfektion av livet. På ett eller annat sätt, vi överlämnade oss till Kṛṣṇas lotusfötter. Så här är det poängterat, sakṛt. Sakṛt betyder "bara en gång". Så om det finns så mycket vinst av att helt enkelt en gång tänka på Kṛṣṇa, då kan vi föreställa oss, de som alltid är engagerade I att tänka på Kṛṣṇa genom att chanta Hare Kṛṣṇa mantra, vad är deras ställning.
De är väldigt säkra, så mycket så att det sägs, na te yamaṁ pāśa-bhṛtaś ca tad-bhaṭān svapne 'pi paśyanti (SB 6.1.19). Svapna innebär att drömma. Drömmar är falskt. För att se Yamadūtas, eller de som utför Yamarājas order, huvudansvarig för döden ... Att se ansikte mot ansikte ... Vid tiden för döden, när en mycket syndig man dör, han ser Yamarāja eller de som utför order av Yamarāja. De är väldigt skräckinjagande. Ibland blir mannen på dödsbädden väldigt rädd, gråter, "rädda mig, rädda mig." Detta hände också för Ajāmila. Och det är historien vi ska berätta senare. Men han blev räddad. För hans tidigare aktiviteter i Kṛṣṇamedvetande blev han räddad. Den berättelsen kommer vi att få senare.
Så det här är den säkraste positionen. Annars är den här materiella världen full av fara. Det är ett farligt ställe. Det sägs i Bhagavad-gītā, duḥkhālayam. Det är platsen för elände. Du kan inte vara lycklig på en plats som är avsedd för elände. Det måste vi förstå. Kṛṣṇa säger, den Högsta Personligheten, att duḥkhālayam aśāśvatam (BG 8.15): den här materiella världen är en olycklig situation. Och också aśāśvatam, inte permanent. Du kan inte stanna. Även om du gör en kompromiss som "Spelar ingen roll att det är en plats för elände. Jag ska göra någon justering och jag kommer att stanna här ... "
Människor är så mycket fästa vid denna materiella värld. Jag har praktiska exempel, erfarenhet. 1958 eller '57, när jag först publicerade denna bok, Easy Journey to Other Planet, så jag träffade en gentleman. Han var väldigt entusiastisk, "Så vi kan gå till andra planeter? Du ger sådan information?" "Ja." "Och om du går, kommer du inte tillbaka." "Nej, nej, då vill jag inte gå." (skratt) Han sa att hela tanken är att vi ska gå till en annan planet, precis som de gör det för att det är roligt: de kommer till månplaneten. Men de kunde inte stanna där. De kommer tillbaka. Det är vetenskapligt framsteg. Och om du går dit, varför stannar du inte där? Och jag läste i tidningen att när den ryska sputniken gick, De tittade ner, "var är Moskva?" (skratt)