SV/Prabhupada 0821 - Pandita betyder inte en som har examen. Pandita betyder Sama-cittah: Difference between revisions
(Created page with "<!-- BEGIN CATEGORY LIST --> Category:1080 French Pages with Videos Category:Prabhupada 0821 - in all Languages Category:SV-Quotes - 1976 Category:SV-Quotes - Le...") |
No edit summary |
||
| Line 1: | Line 1: | ||
<!-- BEGIN CATEGORY LIST --> | <!-- BEGIN CATEGORY LIST --> | ||
[[Category:1080 | [[Category:1080 Swedish Pages with Videos]] | ||
[[Category:Prabhupada 0821 - in all Languages]] | [[Category:Prabhupada 0821 - in all Languages]] | ||
[[Category:SV-Quotes - 1976]] | [[Category:SV-Quotes - 1976]] | ||
| Line 7: | Line 7: | ||
[[Category:SV-Quotes - in India, Vrndavana]] | [[Category:SV-Quotes - in India, Vrndavana]] | ||
<!-- END CATEGORY LIST --> | <!-- END CATEGORY LIST --> | ||
<!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- | <!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- DO NOT EDIT OR REMOVE --> | ||
{{1080 videos navigation - All Languages| | {{1080 videos navigation - All Languages|Swedish|SV/Prabhupada 0820 - Guru betyder att vilken instruktion han än ger, måste vi acceptera utan argument|0820|SV/Prabhupada 0822 - Du blir from helt enkelt genom kirtana|0822}} | ||
<!-- END NAVIGATION BAR --> | <!-- END NAVIGATION BAR --> | ||
<!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK--> | <!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK--> | ||
| Line 18: | Line 18: | ||
<!-- BEGIN VIDEO LINK --> | <!-- BEGIN VIDEO LINK --> | ||
{{youtube_right| | {{youtube_right|qpJvldR-7Js|Pandita betyder inte en som har examen. Pandita betyder Sama-cittah <br/>- Prabhupāda 0821}} | ||
<!-- END VIDEO LINK --> | <!-- END VIDEO LINK --> | ||
| Line 30: | Line 30: | ||
<!-- BEGIN TRANSLATED TEXT (from DotSub) --> | <!-- BEGIN TRANSLATED TEXT (from DotSub) --> | ||
I Kali-yuga betyder brāhmaṇa en två-paisa tråd, det är allt. Men det är inte brāhmaṇa. Brāhmaṇa betyder śamo damo titikṣā ([[Vanisource:BG 18.42 (1972)|BG 18.42]]). Det här är symtomen. På samma sätt betyder mahātmā inte en klädnad. Men människor har utnyttjat den här dressen, veśopajivibhiḥ (?). I Indien fortfarande, trots fattigdom, om en person bara genom att klä sig i saffrankläder går till en by, han har inga problem. Alla kommer att kalla honom, bjuda in honom, ge honom skydd, ge honom mat. Ändå (Hindi: "Herre, kom hit. Ta prasādam.") Alla kommer att fråga. Fattiga människor har utnyttjat det. Utan utbildning, utan några ... tar de det för att lösa ekonomiska problem. Här också i Vṛndāvana hittar du så många människor som har kommit hit eftersom det finns många chatras. Du kan få gratis cāpāṭi, ḍāl. Du ser på morgonen så många eländiga klasser, De har kommit till Vṛndāvana bara för detta bröd och ḍāl. Och de samlar och de byter ut. De köper bīḍī. | |||
I Kali-yuga betyder brāhmaṇa en två-paisa tråd, det är allt. Men det är inte brāhmaṇa. Brāhmaṇa betyder śamo damo titikṣā ([[Vanisource:BG 18.42|BG 18.42]]). Det här är symtomen. På samma sätt betyder mahātmā inte en klädnad. Men människor har utnyttjat den här dressen, veśopajivibhiḥ (?). I Indien fortfarande, trots fattigdom, om en person bara genom att klä sig i saffrankläder går till en by, han har inga problem. Alla kommer att kalla honom, bjuda in honom, ge honom skydd, ge honom mat. Ändå (Hindi: "Herre, kom hit. Ta prasādam.") Alla kommer att fråga. Fattiga människor har utnyttjat det. Utan utbildning, utan några ... tar de det för att lösa ekonomiska problem. Här också i Vṛndāvana hittar du så många människor som har kommit hit eftersom det finns många chatras. Du kan få gratis cāpāṭi, ḍāl. Du ser på morgonen så många eländiga klasser, De har kommit till Vṛndāvana bara för detta bröd och ḍāl. Och de samlar och de byter ut. De köper bīḍī. | |||
Så allting, i Kali-yuga, blir allt missbrukat. Men śāstra har gett oss riktning vem är brāhmaṇa, vem är mahātmā. Så här ges en typ av mahātmā: mahāntas te sama-cittāḥ([[Vanisource:SB 5.5.2|SB 5.5.2]]). De är lika. Brahma-bhūtaḥ prasannātmā ([[Vanisource:BG 18.54|BG 18.54]]). Samaḥ sarveṣu bhūteṣu. Det är mahātmā. Han är förverkligad, Brahman-förverkligad, så han gör ingen diskriminering, antingen man till man eller man till djur. Även en ... | Så allting, i Kali-yuga, blir allt missbrukat. Men śāstra har gett oss riktning vem är brāhmaṇa, vem är mahātmā. Så här ges en typ av mahātmā: mahāntas te sama-cittāḥ([[Vanisource:SB 5.5.2|SB 5.5.2]]). De är lika. Brahma-bhūtaḥ prasannātmā ([[Vanisource:BG 18.54 (1972)|BG 18.54]]). Samaḥ sarveṣu bhūteṣu. Det är mahātmā. Han är förverkligad, Brahman-förverkligad, så han gör ingen diskriminering, antingen man till man eller man till djur. Även en ... | ||
:vidyā-vinaya-sampanne | :vidyā-vinaya-sampanne | ||
| Line 39: | Line 38: | ||
:śuni caiva śvapāke ca | :śuni caiva śvapāke ca | ||
:paṇḍitāḥ sama-darśinaḥ | :paṇḍitāḥ sama-darśinaḥ | ||
:([[Vanisource:BG 5.18|BG 5.18]]) | :([[Vanisource:BG 5.18 (1972)|BG 5.18]]) | ||
Paṇḍita betyder inte en som har examen. Paṇḍita betyder sama-cittāḥ. Det är sama-cittāḥ. Cāṇakya Paṇḍita har också sagt det, | Paṇḍita betyder inte en som har examen. Paṇḍita betyder sama-cittāḥ. Det är sama-cittāḥ. Cāṇakya Paṇḍita har också sagt det, | ||
| Line 50: | Line 49: | ||
Han är paṇḍita. Annars en skojare. Mātṛ-vat para-dāreṣu. Så fort du ser en kvinna, förutom din gifta fru, Du kallar henne omedelbart "mamma". Detta är paṇḍita. Detta är paṇḍita. Inte att prata, "phish-phish" med andras kvinnor. Han är en lymmel. Så mātṛ-vat para-dāreṣu para-dravyeṣu loṣṭra-vat: att inte beröra andras egendom. Ingen tar skräp. Men människor är så olyckliga. Jag har sett i Hongkong, de plockar ut lite mat från soporna som hundar. Jag har sett. Någon slänger bort några livsmedel, och det samlas in. Människor är så olyckliga. Så ingen tar skräp. Men i Kali-yuga måste man välja ut några papper, några, jag menar att säga bitar av tyg, för att göra någon affär av soporna. Skräp är oberörbart, men i Kali-yuga är folket så olyckligt att de plockar ut något värdefullt från skräp också. | Han är paṇḍita. Annars en skojare. Mātṛ-vat para-dāreṣu. Så fort du ser en kvinna, förutom din gifta fru, Du kallar henne omedelbart "mamma". Detta är paṇḍita. Detta är paṇḍita. Inte att prata, "phish-phish" med andras kvinnor. Han är en lymmel. Så mātṛ-vat para-dāreṣu para-dravyeṣu loṣṭra-vat: att inte beröra andras egendom. Ingen tar skräp. Men människor är så olyckliga. Jag har sett i Hongkong, de plockar ut lite mat från soporna som hundar. Jag har sett. Någon slänger bort några livsmedel, och det samlas in. Människor är så olyckliga. Så ingen tar skräp. Men i Kali-yuga måste man välja ut några papper, några, jag menar att säga bitar av tyg, för att göra någon affär av soporna. Skräp är oberörbart, men i Kali-yuga är folket så olyckligt att de plockar ut något värdefullt från skräp också. | ||
Så i alla fall, | Så i alla fall, mahāntas, det här är symtomen. Sama-cittāḥ: de har ingen sådan sak, "Åh, här är hindu, här är muhammedan, här är en rik man, här är en fattig man." Nej. Han är vänlig mot alla. Det är gudomlig kvalifikation. | ||
<!-- END TRANSLATED TEXT --> | <!-- END TRANSLATED TEXT --> | ||
Latest revision as of 13:08, 18 August 2021
Lecture on SB 5.5.3 -- Vrndavana, October 25, 1976
I Kali-yuga betyder brāhmaṇa en två-paisa tråd, det är allt. Men det är inte brāhmaṇa. Brāhmaṇa betyder śamo damo titikṣā (BG 18.42). Det här är symtomen. På samma sätt betyder mahātmā inte en klädnad. Men människor har utnyttjat den här dressen, veśopajivibhiḥ (?). I Indien fortfarande, trots fattigdom, om en person bara genom att klä sig i saffrankläder går till en by, han har inga problem. Alla kommer att kalla honom, bjuda in honom, ge honom skydd, ge honom mat. Ändå (Hindi: "Herre, kom hit. Ta prasādam.") Alla kommer att fråga. Fattiga människor har utnyttjat det. Utan utbildning, utan några ... tar de det för att lösa ekonomiska problem. Här också i Vṛndāvana hittar du så många människor som har kommit hit eftersom det finns många chatras. Du kan få gratis cāpāṭi, ḍāl. Du ser på morgonen så många eländiga klasser, De har kommit till Vṛndāvana bara för detta bröd och ḍāl. Och de samlar och de byter ut. De köper bīḍī.
Så allting, i Kali-yuga, blir allt missbrukat. Men śāstra har gett oss riktning vem är brāhmaṇa, vem är mahātmā. Så här ges en typ av mahātmā: mahāntas te sama-cittāḥ(SB 5.5.2). De är lika. Brahma-bhūtaḥ prasannātmā (BG 18.54). Samaḥ sarveṣu bhūteṣu. Det är mahātmā. Han är förverkligad, Brahman-förverkligad, så han gör ingen diskriminering, antingen man till man eller man till djur. Även en ...
- vidyā-vinaya-sampanne
- brāhmaṇe gave hastini
- śuni caiva śvapāke ca
- paṇḍitāḥ sama-darśinaḥ
- (BG 5.18)
Paṇḍita betyder inte en som har examen. Paṇḍita betyder sama-cittāḥ. Det är sama-cittāḥ. Cāṇakya Paṇḍita har också sagt det,
- mātṛ-vat para-dāreṣu
- para-dravyeṣu loṣṭra-vat
- ātma-vat sarva-bhūteṣu
- yaḥ paśyati sa paṇḍitaḥ
Han är paṇḍita. Annars en skojare. Mātṛ-vat para-dāreṣu. Så fort du ser en kvinna, förutom din gifta fru, Du kallar henne omedelbart "mamma". Detta är paṇḍita. Detta är paṇḍita. Inte att prata, "phish-phish" med andras kvinnor. Han är en lymmel. Så mātṛ-vat para-dāreṣu para-dravyeṣu loṣṭra-vat: att inte beröra andras egendom. Ingen tar skräp. Men människor är så olyckliga. Jag har sett i Hongkong, de plockar ut lite mat från soporna som hundar. Jag har sett. Någon slänger bort några livsmedel, och det samlas in. Människor är så olyckliga. Så ingen tar skräp. Men i Kali-yuga måste man välja ut några papper, några, jag menar att säga bitar av tyg, för att göra någon affär av soporna. Skräp är oberörbart, men i Kali-yuga är folket så olyckligt att de plockar ut något värdefullt från skräp också.
Så i alla fall, mahāntas, det här är symtomen. Sama-cittāḥ: de har ingen sådan sak, "Åh, här är hindu, här är muhammedan, här är en rik man, här är en fattig man." Nej. Han är vänlig mot alla. Det är gudomlig kvalifikation.