SV/Prabhupada 0131 - Det är ganska naturligt att överlämmna sig till sin Fader
Lecture on BG 7.11-16 -- New York, October 7, 1966
Denna galenskap, denna hallucination, denna illusion av denna materiella värld, är mycket svårt att övervinna. Det är väldigt svårt. Men Herren Kṛṣṇa säger, mām eva ye prapadyante māyām etāṁ taranti te (BG 7.14). Om någon frivilligt, eller förstår sitt eländiga liv, om han överlämnar sig till Kṛṣṇa, "Min käre Kṛṣṇa,jag glömde dig för så många liv. Nu förstår jag att Du är min far, Du är min beskyddare. Jag överlämnar mig åt Dig. " Precis som ett förlorat barn går till fadern, "Min käre far, det var mitt missförstånd att jag gick bort från ditt skydd, men jag har lidit. Nu kommer jag till dig. "Fadern omfamnar," Min käre gosse, kom. Jag var mycket orolig för dig alla dessa dagar. Åh, Jag är glad att du har kommit tillbaka. Fadern är så snäll. Så vi är i samma läge. Så snart vi överlämnar oss till den Högste Herren ... Det är inte särskilt svårt. En son överlämnar sig till fadern, är det mycket svårt jobb? Tror du det är mycket svårt arbete? En son överlämnar sig till sin far. Det är helt naturligt. Det finns ingen förolämpning. Fadern är alltid överlägsen. Så om jag rör fötterna på min far, om jag böjer knä inför min far, är det ärorikt. Det är ärorikt för mig. Det finns ingen förolämpning. Det finns ingen svårighet. Varför skulle vi inte överlämna oss till Kṛṣṇa?
Så detta är processen. Mām eva ye prapadyante "Alla dessa förvirrade levande varelser, när de överlämnar sig till mig," māyām etāṁ taranti te (BG 7.14),"han har ingen mer elände i livet." Han kommer genast under beskydd av fadern. Du hittar i slutet av Bhagavad-gītā, ahaṁ tvāṁ sarva-pāpebhyo mokṣayiṣyāmi mā śucaḥ (BG 18.66). När fadern ... När barnet kommer på bröstet av sin mor, skyddar mamman. Om det finns någon fara, är mamma beredd att ge sitt liv först, sedan barnets liv. På samma sätt när vi är under Guds beskydd, då finns det ingen rädsla.