SV/Prabhupada 0324 - Historia betyder att förstå aktiviteterna av första klassens män
Lecture on SB 6.1.20 -- Chicago, July 4, 1975
Och detta Kurukshetra är dharma-kṣetra. Inte på grund av att slaget var där och Kṛṣṇa var där därför kallas det dharma-kṣetra. Ibland tolkas det så. Men egentligen var Kurukṣetra dharma-kṣetra sedan mycket lång tid. I Vedas sägs det, kuru-kṣetre dharmam ācaret: "Om man vill utföra en rituell ceremoni, bör man gå till Kurukshetra." Och det är systemet fortfarande nu i Indien, om det finns någon oenighet eller gräl mellan två parter, så fortfarande skulle de gå till templet - templet är dharma-kṣetra - så att man inte vågar ljuga inför Gudomen. Detta pågick fortfarande. Även om man var av mycket låg mentalitet, fortfarande, om han utmanas att "Du talar detta falska. Nu tala inför Gudsgestalten," han kommer att tveka, "Nej" Detta är i Indien fortfarande. Du kan inte ljuga inför Gudsgestalten. Det är förseelse. Tro inte att Gudsgestalten är en marmorstaty. No. Svayaṁ bhagavān. Precis som Caitanya Mahāprabhu. Så snart han såg Jagannātha Gudsgestalten, svimmade han omedelbart. "Åh, här är min Herre." Inte som oss: "Åh, här är någon staty." Nej, det är frågan om uppskattning. Så du uppskattar eller inte uppskattar, Gudsgestalten är Gudomen Högsta Personlighet. Vi bör alltid komma ihåg. Så vi ska vara mycket försiktiga inför Gudsgestalten så vi inte begår förseelser. När vi tjänar Honom, när vi erbjuder Honom prasādam, klär Honom, bör vi alltid tänka, "Här är Kṛṣṇa personligen." Han är där personligen, men på grund av vår bristande kunskap, kan vi inte förstå det.
Så allt i śāstra bör vi följa. Detta kallas Brahminsk kultur. Denna Kṛṣṇamedvetna rörelse betyder Brahminsk kultur - Den kulturella framställningen av första klassens män, första klassens män. Brāhmaṇa skall förstås som den första klassens män i det mänskliga samhället. Därför säger Kṛṣṇa, cātur-varṇyaṁ mayā sṛṣṭaṁ guṇa-karma-vibhāgaśaḥ (BG 4.13). Itihāsa, historia, historia innebär att förstå verksamheten hos första klassens män. Det är historia. De plockar upp de viktigaste händelserna. Därför ges exemplet här att udāharanti imam itihāsaṁ purātanam. Eftersom det är en förstklassig händelse ... Annars, om du nedtecknar historien om hela perioden, var, och vem kommer att läsa det, och som kommer att uppskatta det, och var kommer du att hålla det? Dagligen så många saker händer. Därför, enligt det vediska systemet, är de enda viktiga händelserna registrerade i historien. Därför kallas det Purāṇa. Purāṇa betyder gammal historia. Purātanam. Purātanam betyder mycket, mycket gammal. Som nedtecknats. Så den här Śrīmad-Bhāgavatam är samlingen av mycket gammal historia, historiska händelser. Itihāsa purāṇānāṁ sāraṁ sāraṁ samuddhṛtya. Sāram betyder kontentan. Inte så att all nonsens som registrerats måste tas. Nej. Sāraṁ sāram, endast det viktiga, essensen, som ska registreras. Detta kallas indisk historia. Mahābhārata ... Mahā innebär stora Indien. Stora Indien, det fanns så många händelser där, men de viktigaste händelserna, slaget vid Kurukṣetra är där. Inte att alla strider bör nedtecknas.