SV/Prabhupada 0590 - Rening betyder man måste veta att "Jag är inte den här kroppen, jag är andesjäl"
Lecture on BG 2.20 -- Hyderabad, November 25, 1972
Så āruhya kṛcchreṇa paraṁ padaṁ tataḥ patanty adhaḥ (SB 10.2.32). Så enbart för detta nöje gör vi så många planer. Enligt vår egen hjärna, lilla hjärna, gör vi planer. Också i staten, gör de planer. Personligen, individuellt och kommersiellt, alla gör planer. Planerande betyder intrassling. Och han måste, de måste födas igen för att uppfylla planen. Vāsanā.. Detta kallas vāsanā. Så vi måste rena vāsanā, önskan. Det är nödvändigt. Om vi inte renar, måste vi födas, födsel och död, upprepning av födelse och död. Så detta begär, hur kan det renas? Den önskan kan renas. Sarvopādhi-vinirmuktaṁ tat-paratvena nirmalam (CC Madhya 19.170). Vi måste ge upp denna beteckning, "Jag är brāhmaṇa," "Jag är śūdra" "Jag är kṣatriya", "Jag är amerikan," "Jag är indier", "Jag är det ena eller det andra ..." Så många beteckningar. Eftersom jag är andesjäl, men det är, denna täckning är min beteckning. Så om jag identifierar mig med denna beteckning, så måste jag upprepa födelse och död. Det kan du rena. Hur kan det renas? Det kan renas genom hängiven tjänst. När du förstår att du är en del av Kṛṣṇa, När jag förstår det: "Jag är evigt relaterad till Kṛṣṇa. Han är den Högsta, jag är tjänare" Och när jag engagerar mig i Hans tjänst, det är reningen av önskningar. Utan Kṛṣṇamedvetande agerar alla med olika materiellt medvetande. "Jag är amerikan. Därför måste jag jobba på detta sätt. Jag måste slåss med ryssarna." Ryssar tänker att "jag är rysk. Jag måste slåss mot amerikanerna." Eller Kina ... Så många beteckningar. Detta kallas māyā, illusion.
Så vi måste renas. Den reningen innebär att man måste veta att "jag är inte den här kroppen. Jag är andesjäl. "Så vad gör jag som andelssjäl? Vad jag än gör för arbete, för närvarande, i denna kroppsliga livsform ... Men hur är det med vad jag gör som andelssjäl? Denna kunskap krävs. Denna kunskap kommer när vi är renade.
- brahma-bhūtaḥ prasannātmā
- na śocati na kāṅkṣati
- samaḥ sarveṣu bhūteṣu
- mad-bhaktiṁ labhate parām
- (BG 18.54)
Mad-bhaktiṁ labhate parām. När? Efter att blivit fri från denna materiella beteckning, brahma-bhūtaḥ. Efter att blivit fri, inte före det. Så bhakti är inte en känsla. Bhakti ... Folk säger, "De som inte är särskilt lärda, de kan inte studera vedisk litteratur särskilt bra, och därför tar de till bhakti." Nej Bhakti, verklig bhakti, börjar när man blivit helt brahma-bhūtaḥ.
- brahma-bhūtaḥ prasannātmā
- na śocati na kāṅkṣati
- samaḥ sarveṣu bhūteṣu
- mad-bhaktiṁ labhate parām
- (BG 18.54)
Det är det rena transcendenta stadiet att genomföra hängiven tjänst, Efter att ha blivit fri från materiell beteckning. Sarvopādhi-vinirmuktaṁ tat-paratvena nirmalam (CC Madhya 19.170). Det kallas nirmala. Det är mukti. Eftersom andesjälen är evig. Det måste renas, den materiella föroreningen. Så när han är ren, då hṛṣīkeṇa hṛṣīkeśa-sevanaṁ bhaktir ucyate (CC Madhya 19.170). När våra sinnen är renade ... Inte denna amerikanska hand eller indiska hand. "Det är Kṛṣṇas hand. Den här handen bör vara engagerad i Kṛṣṇas tjänst, med att städa templet." Om han tyänker så där är han långt, långt större än någon Vedāntist. Om han helt enkelt vet att "den här handen tillhör Kṛṣṇa", då är han långt, långt större än någon Vedāntist. Dessa Vedāntister. ... Självklart är alla hängivna, de är Vedāntister.. Men någon tror att han har monopoliserat Vedānta. Veda betyder kunskap. Anta betyder slutgiltig. Så Vedānta betyder slutgiltig kunskap. Så slutgiltig kunskap är Kṛṣṇa. Vedaiś ca sarvair aham eva vedyaḥ (BG 15.15). Så den så kallade Vedanisten, om han inte kan förstå vad är Kṛṣṇa, vad är meningen med den Vedanisten? Det har ingen mening. De, han är perfekt vedāntī, den som vet att "Kṛṣṇa är det Högsta. Han är min Herre. Jag är Hans eviga tjänare. "Det här är Vedānta kunskap. Tack så mycket. Hare Kṛṣṇa.