SV/Prabhupada 0756 - Modern utbildning- Det är ingen riktig kunskap
Lecture on SB 6.1.10 -- Honolulu, May 11, 1976
Så ja, gurun, Śukadeva Gosvāmī, har granskat Parīkṣit Mahārāja, och det verkar som att kungen har gått igenom en fas av examen, genom att avvisa processen av försoning. Detta är intelligent. Han sa omedelbart, "Guru, vad är det här?" Han har avvisat. Avvisa processen av försoning, eftersom det innebär fruktbärande aktiviteter, karma. Karma, jag har begått någon syndig aktivitet, så en annan, en annan karma som straffar mig. Så här sägs det av ... En karma kan inte upphävas av en annan karma. Karma betyder aktivitet. Detta pågår, presenterar resolution efter resolution och lagar efter lagar, men sakerna är i samma position. De förändras inte. Därför kan det inte kontrolleras på det sättet. Karmaṇā karma-nirhāra (SB 6.1.11. Nu föreslår Śukadeva Gosvāmī plattformen med spekulativ kunskap. När det har misslyckats att en tjuv, upprepade gånger begår brottslig verksamhet, upprepade gånger straffas han men han korrigeras inte, vad är då botemedlet? Det är vimarśanam, spekulativ kunskap. Framsteg från karma-kāṇḍa till jñāna-kāṇḍa, han föreslår prāyaścittaṁ vimarśanam (SB 6.1.11: äkta försoning är full kunskap. Man måste få kunskap.
Om man inte kommer till kunskap ... Så i modern utbildning finns ingen verklig kunskap. Verklig kunskap börjar i Bhagavad-gītā. De som har läst Bhagavad-gītā, den första förståelsen, Arjuna gavs en lektion. När han blev förvirrad och blev en lärjunge av Kṛṣṇa, śiṣyas te 'haṁ śādhi māṁ prapannam (BG 2.7): "Kṛṣṇa, låt oss stoppa det här vänskapliga pratet. Låt oss stoppa detta vänliga prat. Nu är jag överrens om att bli din lärjunge. Nu undervisa mig. " Så den första undervisningen var tillrättavisning. Aśocyān anvaśocas tvaṁ prajñā-vādāṁś ca bhāṣase (BG 2.11): "Du har ingen kunskap." Gātāsun agatāsūṁś ca nānuśocanti paṇḍitāḥ: "Du pratar som en paṇḍita men du är inte paṇḍita." Han sa indirekt: "Du är en dåre", för att nānuśocanti, "Denna typ av tänkande tillhandahålls inte av lärda forskare." Det betyder "Du är inte en lärd man". Det händer för nårvarande.. Alla tänker att han är väldigt högt upphöjd, lärd, men han är dumbom nummer ett. Detta pågår, för det finns ingen standardkunskap. Sanātana Gosvāmī, när han närmade sig Caitanya Mahāprabhu, han sa också samma sak. Han var på ett sätt. Han var premiärminister. Han var mycket lärd forskare i sanskrit och Urdu - på den tiden Urdu, för att det var Muhammedansk regering. Men han tyckte det var klokt att "de kallar mig lärd forskare, men vilken typ av forskare är jag? "Han ställde denna fråga inför Caitanya. Grāmya vyavahāre kahaye paṇḍita satya kari māni, āpanāra hitāhita kichui nāhi jāni(CC Madhya 20.100): "Min kära Herre Caitanya Mahāprabhu, dessa vanliga män, de säger, att jag är M.A., Ph.D., D.A.C. och så vidare. Jag är mycket lärd forskare. Men jag är en så stor lärd att jag inte vet vad jag är och vad är mitt mål med livet. " Se bara. Fråga någon så kallad forskare det "Vad är syftet med livet?" Han kan inte säga. Syftet med livet är detsamma som hunden: ät, drick, var glad och njut och dö. Det är allt. Så var är utbildningen? Det finns ingen utbildning. Verklig utbildning är annorlunda: att man måste känna till sin egen ställning och agera i enlighet därmed.