SV/Prabhupada 0814 - Gud har inget att göra. Han är nöjd i Sig Själv. Inte heller har Han någon längtan
741012 - Lecture SB 01.08.32 - Mayapur
Nitāi: "Vissa säger att den ofödde är född för förhärligandet av fromma kungar, och andra säger att han är född för att behaga kung Yadu, en av Dina kära hängivna. Du framträder i hans familj som sandelträ dyker upp i Malaya Hills."
Prabhupāda:
- kecid āhur ajaṁ jātaṁ
- puṇya-ślokasya kīrtaye
- yadoḥ priyasyānvavāye
- malayasyeva candanam
- (SB 1.8.32)
Så Kṛṣṇa har inget att göra. Han är den Högsta. Varför ska han ha något att göra? Na tasya kāryaṁ karaṇam. Detta är definitionen i Veda: "Gud har inget att göra. Han är oberoende. Inte heller har han någon längtan." Precis som vi tänker på att köpa detta land, det landet. Varför skulle Kṛṣṇa tänka så? För att varje land hör till Honom. Så Han har inget att köpa. Allt är där. Så varför kommer Han? Det är på samma sätt som Kṛṣṇa säger personligen. Han kommer för paritrāṇāya sādhūnāṁ vināśāya ca duṣkṛtām (BG 4.8). Han vill ge de hängivna skydd, för att förhärliga de hängivna. Det är hans verksamhet. Annars har han ingen verksamhet. Han har inget att göra. Precis som en hängiven har inget att göra förutom att tjäna Kṛṣṇa, förutom att se att Kṛṣṇa är nöjd, På samma sätt har Kṛṣṇa inget att göra, men han vill förhärliga sin hängivne. Detta är utväxling. Ye yathā māṁ prapadyante (BG 4.11). Om du ... Om du ägnar ditt liv för att förhärliga den Högsta Herren, Herren är också redo. Hans verksamhet är att förhärliga dig. Annars har han ingen verksamhet.
Därför sägs det att priyasya, yadoḥ priyasya. Kung Yadu blev mycket kär till Kṛṣṇa genom att göra tjänst. Priyasya. Den ... Som Kṛṣṇa är väldigt kär för de hängivna, på samma sätt är hängivna också mycket, mycket kära till Kṛṣṇa. Det finns en annan vers, sva-pāda-mūlaṁ bhajataḥ priyasya. Sva-pāda-mūlaṁ bhajataḥ priyasya: "Om man är engagerad vid Kṛṣṇas lotusfötter, han blir väldigt, väldigt kär. "Sva-pāda-mūlaṁ bhajataḥ priyasya (SB 11.5.42). Bhajataḥ, en som helt enkelt är engagerad i att göra tjänst till Kṛṣṇas lotusfötter - han har ingen annan verksamhet - han blir priya. Och så snart du blir priya, eller kär till Kṛṣṇa, så löses alla dina problem. Precis som om du blir ett kärt barn av en mycket stor, rik man, vad är ditt problem? Han har automatiskt tagits om hand. Eftersom han har blivit ett kärt barn till en väldigt stor man, så vad är hans problem? Inga problem. På samma sätt måste vi bli mycket kära till Kṛṣṇa. Då löses alla våra problem.
Dessa skojare, karmīs, de vet inte. De vill bli lyckliga genom sin egen strävan. Det kallas karmī. De jobbar väldigt hårt - samma sak - att bli väldigt lycklig, och den hängivne försöker också bli lycklig. Alla försöker. Sukham tytyantikaṁ yat tad atīndriya-grāhyam (BG 6.21). Alla försöker vara, bli lyckliga, för att vara lycklig är vår naturliga tendens. Ānandamayo 'bhyāsāt (Vedan-sūtra 1.1.12). Alla försöker bli lyckliga. Men Karmīs, Jñānīs, Yogis, de vet inte hur man blir helt lycklig. De gör sitt egen strävan. Karmīs försöker arbeta hårdare, hårdare dag och natt för att få pengar. "På ett eller annat sätt, bry dig inte om svart eller vitt. Skaffa pengar. Jag måste ha en bra bil, fint hus, bra bankbalans. " Detta är karmī. Och jñānī, när han är trött på att arbeta, när han förstår att " jobba hårt och pengar på banken kunde ändå inte göra mig lycklig, så därför är detta falskt, alla dessa aktiviteter, vad är jag ... " Brahma satyaṁ jagan mithyā. Så känner de avsmak och tar till Brahma ... Brahma satyam.